Det er et yndigt land...

De senaste dagarna har jag hört en del om ett gäng teckningar som Jyllandsposten publicerat. Olle Svenning har skrivit en i mångt och mycket sann krönika om det danska samhället, som skapat ännu mer debatt. Dessutom har nyheterna nämnt att Danmark fått kritik av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Anders Fogh Rasmussen är lite sur. Danmark är hett just nu.

Dock har jag jobbat mycket och haft huvudet proppfullt de senaste dagarna och alltså inte orkat eller hunnit hänga med. Önskar jag kunde sätta mej in bättre i det, men tog i alla fall en liten tur till tidningens hemsida för att se om jag kunde få klarhet där. Okej att JP aldrig varit i min smak, men det känns inte bra nu. Jag vill verkligen åka ner, prata med mina gamla vänner om vad som händer, försöka förstå hur landet ligger, höra om debatten kring "tyrkere og perkere" är sansad på något håll.

Det känns tungt att jag inte har tid eller ork att helt följa med i vad som händer, men inte ens jag kan väl vara överallt. I maj är det sex år sedan jag satte min fot på dansk mark. Danskan har jag kvar, åtminstone delvis. Vännerna är på väg tillbaka och jag måste ta mej samman.

"De 12 tegninger var groft provokerende, men de virkede. Provokationen var nødvendig for at få lurepasserne ud af hullerne. Debatten kom i gang, ikke særlig kvalitetsrig, men ytringsfrihed må da gå frem for god tone." - från JPs insändarsida.