Nostalgia.

LjusdalsPosten kommer alltid vara det jag tänker på när jag hör ordet "lokaltidning". Alla läser den, den täcker allt väsentligt (plus en hel del annat) och den är ett självklart inslag i kommunens debatt och offentliga samtal. Exempelvis NA kan aldrig nå den täckningen och självklarheten (NA har förresten i dagarna tagit över ännu en av länets tidningar). Jag har växt upp med en tidning där du hittar allt ifrån reportaget om Agda, 85, som skottar sin egen snö till turerna kring kommunens budget via kultur och en överambitiös täckning av LBK. Dessutom finns nyheter från hela kommunen och mycket mer.

Nu blir det både lättare och roligare att följa med i vad som händer i Sveriges vackraste kommun, för äntligen har Ljusdalsposten snyggat till sin hemsida. Ett prenumerantlösenord underlättar mycket om man vill läsa mer än rubrikerna och ett sådant har jag fått låna.

Det där lösenordet gjorde också att jag kunde ägna en stund åt att söka i det numera lättillgängliga textarkivet. Så kul att läsa och minnas det jag glömt (och det jag förträngt)... och vilka bilder sen. Det finns gott om både texter och bilder. Jag har ju hunnit med en del; teater, politik, skola, priser, mer teater, student, musik, Bosnien, tal, miljö, praktik... För att inte tala om mina pärlor till vänner, de har gjort så många tuffa, härliga och bra saker. Att läsa och minnas gör mej så stolt över allihop och en dag som denna saknas ni mej lite extra.

På bilden syns Frodo, jag och Erik i en korridor på Gymnasieskolan.
Lite grynig bild, men det bjuder jag på. Those were the days...