Kamrater!
”Första maj är solidaritetens dag – och solidariteten känner inga gränser. Det finns inget vi och dom. Solidariteten är, och måste vara, odelbar.” Så sa Olof Palme i ett av sina förstamajtal. Det är några år sedan, men orden är lika aktuella idag.

Ibland känns det som att en kall likgiltighetens vind har fått grepp om Sverige. Men allt handlar om perspektiv. Vi står här den första majdagen i en verklighet som är rätt långt ifrån den som visas på nyheterna. Och just idag känns det som att den där kyliga vinden inte når så långt. Vi tar ställning och manifesterar våra åsikter. Det är bra. Det är starkt. Det är sådant som förändrar.

Jag är stolt över att vara socialdemokrat. Det känns självklart att säga det här på denna viktiga dag. Men det är inte alltid lika lätt. När fula skandaler nystas upp och mediedrevet sätts igång, när folk driver med Göran Perssons vikt istället för att hitta argument eller när unghögern ifrågasätter ens människosyn och lägger ord i min mun som jag själv aldrig skulle ha sagt.

Men just i de stunderna är det extra viktigt att våga stå upp för vilka vi är och vad vi tror på. För det är våra grundläggande idéer och tankar som det handlar om. Inte om Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt, inte om siffror och detaljer.

Vi får aldrig låta oss skrämmas till tystnad av media, eller av dem i fikarummet som säger att det är fult att vara sosse. För så fort vi börjar hymla med vad vi tror på, vad vi vill, är slaget förlorat.

Där har ni början av mitt första maj-tal. Det fortsätter med att handla om likgiltighet, visioner, perspektiv, ungt engagemang, valet, arbetslösheten och miljön. Det mesta som sägs i inledningen följs såklart upp, men den som vill höra resten får allt pallra sig till vindkraftsmetropolen Askersund och befinna sig på Hamntorget imorgon klockan 11.20. Jag är förband till Skogs- och Träfackets ordförande. Stort.

Idag har jag försökt göra många saker samtidigt och lyckats sidådär, men det mesta är klarfixat nu. Alldeles snart ska jag på studiebesök i Örebros studentliv (i form av traditionen Festivalborg som jag missade förra året). Lite tråkigt att inte A., K. och J. är här som tanken var, men jag har supertrevligt sällskap ändå.