Unika partiet, inte så unika skämt.

Jag är sååå trött på grabbiga skämt. Som att Linda Rosings Unika partiet avfärdas med fräscha repliker som "Jaja, de flesta väljer väl hjärna hellre än bröst.". Läs noga nu alla tjejer; det finns en motsättning, men det visste ni nog redan. Snygga tjejer kan inte vara smarta och tvärtom. Snygg eller smart, välj vad du vill satsa på. Okej?

Sådant får mej att sucka. Och ärligt talat får jag lust att piffa till mej riktigt ordentligt och se skämtarnas reaktion på det. Troligen skulle det bli lite svårt för dem. Smart och söt - det går ju faktiskt inte.

Linda kanske inte har gjort de klokaste sakerna tidigare i karriären, men hon (och övriga i partiet) förtjänar en seriös chans att presentera sin politik. Om man läser vad Linda säger verkar det finnas både vilja och omtanke bakom partistarten.
"- Jag är trött på falskheten och ytligheten. Jag har blivit våldtagen, misshandlad och gått på socialbidrag. Jag är rätt person på rätt plats och jag vet vad jag pratar om. En politiker ska ha levt i samhället.
Men hur kul är politik?
- Det kan bli väldigt roligt. Det låter så tråkigt men det är inte så komplicerat. Man måste prata så att folk förstår.
Hur bra partiledare kommer du att bli?
- Jag kommer att bli jätteduktig. Ge mig tid och respekt."

En sak jag är mer trött på än grabbiga skämt är grabbiga skämt från killar som låter sin feministiska övertygelse stanna vid läpparnas bekännelse. Men det framgick kanske mellan raderna...