Nu är det nog höst. Typ.

Redan från första början var jag mycket förtjust i min mp3-spelare. Sedan inköpet har den varit med på oräkneliga buss- och tågresor, långpromenader, cykelturer och dagar då jag behövt pepp. Ibland har den satt ord på känslor jag själv inte varit kapabel till att uttala och andra gånger varit det som förhindrat ett vulkanutbrott.

Alla sånger jag gillar får inte plats däri och därför byter jag ibland ut den nedre delen av spellistan. En sådan uppdatering för ofta med sig att jag återupptäcker gamla favoriter. Då och då lyssnar jag på en sång flera gånger i rad av ren upptäckarglädje. Igår uppdaterade jag med lite höstig musik och fastnade med "För kärleks skull" på repeat, ackompanjerat av ett smattrande regn och en lite vemodig saknad. Med förkylning och allt kändes det väldigt höstaktigt alltihopa.