Studentvalsfarsen är på ingång.

Häromdagen såg jag några tveksamma affischer som gjorde mig upprörd. Studentkåren tänker lotta ut priser bland de medlemmar som utnyttjar sin demokratiska rättighet att delta i kårvalet. Nog för att det brukar vara sjukt lågt valdeltagande, men det känns som att the bottom is nådd med det här påhittet.

Innan har jag alltid försvarat kårobligatoriet, men för varje dag som går får jag en betydligt mer pragmatisk inställning till den frågan. Mitt förtroende för Studentkåren var redan innan detta mycket lågt (och då har jag försökt sätta mig in i vad de gör) och det är synd att vi inte har en studentfacklig organisation att räkna med på den här skolan, för ni ska veta att det behövs...

Fram tills nyligen tänkte jag faktiskt inte ens rösta i kårvalet, trots att en vänsterlista som ställer upp. Deras program har nämligen en hel del brister (till exempel är det rätt luddigt och ostrukturerat, för övergripande samtidigt som det missar flera viktiga frågor, inte konkret nog på viktiga punkter) och dessutom tvekar jag på att en eventuell vinst för dem kommer att innebära någon verkligen förändring.

Men nu har jag svängt och ska rösta trots allt. Fast i mitt fall är det nog mer än röst MOT sittande majoritet än en röst FÖR Kartellen.