Bättre sent än aldrig är en typisk sak man säger utan att tänka efter... För är det verkligen alltid sant att sent är bättre än aldrig?
Ibland lyckas man ju glömma och gå vidare, trots att saker lämnats oavslutade. Exempelvis känns det som att ett år är lite väl lång tid för att få fram en ursäkt. Men samtidigt kommer väl en berättigad ursäkt, som känns uppriktigt menad och framförd, aldrig för sent?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar