Konserten med Melissa Horn igår var mer eller mindre magisk. Inget tvivel om den saken. Hon lät nästan bättre live än på skivan, rösten var kristallklar och när någon av killarna i bandet lade en stämma var det löjligt perfekta harmonier. Varenda gång.
-
Kanske kunde man oroa sig för att låtarna skulle bli något enahanda i längden, men i och med att hon ibland var ensam med gitarren, ibland tog in hela bandet och andra gånger delar av bandet så blev det ändå varierat. Mellansnacken var också fina, precis lagom långa och på lagom nivå.
-
Det här är två korta snuttar från konserten, så långa som mobilen klarar av att skicka sammanhängande till datorn. Det må vara dålig kvalitet- men med tanke på att det är filmat med mobilens videokamera i en mörk lokal så tycker jag inte man kan klaga...
-
"En famn för mig"
"Sen en tid tillbaka" - mitt soundtrack den här hösten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar