Varför måste jag kunna det här?

Många elever har en favoritfråga i klassrummet: "Varför behöver jag kunna det här?" En fråga som kommer fram när eleven vill ha en förklaring till varför den ska lägga sin dyrbara tid på att sätta sig in i grammatikens eller matematikens underbara världar.

Det är förstås inte alltid som det finns ett självklart svar på den där frågan. Men frågan i sig har alltid en poäng. Oavsett om det handlar om en förening, ett företag eller skolan så är det syftet som är själva kärnan i verksamheten. Och med tanke på hur lång tid eleverna tillbringar i skolan är det inte så konstigt att de ibland reflekterar över nyttan med vad de lär sig.

Hur man kan använda sina språkkunskaper är tämligen uppenbart. Man kommunicerar med andra människor. Förstår och gör sig förstådd. Kan ta del av information och underhållning från andra delar av världen. Vidgar sin världsbild och därmed förståelsen för omgivningen. För att bara nämna några exempel.

Som det är idag har alla elever möjlighet att läsa ett främmande språk (utöver den obligatoriska engelskan) under högstadietiden. Åtta av tio svenska elever börjar också med spanska, franska eller tyska men bara drygt sextio procent av dem läser det valda språket under hela högstadietiden.

Regeringen vill nu minska avhoppen och har lovat att de som håller fast vid språket ska få extra betygspoäng vid antagningen till gymnasiet. När skolministern pekar ut de troliga skälen till att tjugo procent av eleverna droppar sitt språkval så lyfts tre anledningar fram. Elevernas bekvämlighet, att de gör taktikval samt ett ointresse orsakat av uppfattningen att det räcker med engelska.

Självklart är det bra om så många elever som möjligt läser ett främmande språk. Men det som krävs för att lära sig ett nytt språk är motivation; att man inför sig själv kan svara på den där varför-frågan och tack vare svaret få energin att plugga på glosläxan, orken att koncentrera sig på ett grammatiskt böjningsmönster och viljan att våga prata, skriva, försöka sig fram.

Motivation är dock inte samma sak som betyg. De lärare jag frågat har mött ytterst få elever som godtar "för att du ska bli godkänd" som svar på frågan "varför ska jag lära mig det här?"

Betygen kanske kan fungera som en tillfällig yttre motivation, men de blir sällan den inre motivation som behövs för att tillgodogöra sig kunskaperna.

Och långt ifrån alla elever taktikväljer. Om bekvämlighet och ointresse ligger bakom avhoppen måste man fundera även på dessa faktorer.

Varför framstår de moderna språken som trista ämnen som förmedlar icke angelägna kunskaper? Finns det engagerade och behöriga lärare som får tillräckliga resurser att utforma undervisningen på ett intressant sätt? Finns det teknisk utrustning utöver OH-apparater och krånglande videobandspelare, arbetsböcker som man får skriva i, modern och åldersanpassad litteratur på språket och elevutbyten som testar och uppdaterar språket?

Ett främmande språk är i bästa fall en levande kunskap, en dörröppnare som ger oanade möjligheter.

Men det är i slutändan elevens eget svar på "varför måste jag kunna det här?" som avgör om kunskaperna är värda arbetsinsatsen.

Och för de flesta tonåringar är några eventuella bonuspoäng inte tillräckligt motiverande.

Eva Älander

Dagens ledare i Ljusdals-Posten och Söderhamnskuriren