Det är mycket på gång inom skolväsendet nu. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner, en ny lärarutbildning, en ny betygsskala. Samt en ny gymnasieskola.

En gymnasieskola, där alla program inte längre kommer att vara likvärdiga. Den stora nyheten i det nya systemet är att man framöver kommer att sortera eleverna i ett teoretiskt och ett praktiskt fack. Eller i klartext: där vissa redan från början bedöms som lämpade att studera vidare och andra inte är det.

Det är inte svårt att se det bakvända i ett system där den som läser gymnasiets omvårdnadsprogram inte blir behörig för att söka till sjuksköterskeprogrammet eller den som läst byggprogrammet inte kan få bli byggnadsingenjör utan kompletteringar. För att ta två exempel på elever som får problem med framtidsdrömmarna utan att ens vilja byta yrkesområde mellan gymnasiet och högskolan.

Det som nu heter kärnämnen ska byta namn till gymnasiegemensamma ämnen och ges på olika nivåer för olika program. Det är knappast så att exempelvis Matte A innebär samma sak för naturvetare och fordonselever nu heller - på så sätt är det en anpassning till verkligheten.

Men att uttryckligen skikta matteämnets grundkurs i tre lager innebär också att man säger att vissa elever behöver lära sig mer än andra. Som att man kan veta vilka som kommer att behöva olika ämneskunskaper framöver. Lite ironiskt när till och med finansministern har läst upp sina mattebetyg på Komvux.

För några årtionden sedan var det vanligt att man stannade på samma arbetsplats fram till pensionen. Så ser inte arbetsmarknaden ut idag. Hur många av oss som är födda på 80-talet tror ni någon gång kommer att få en guldklocka?

Det som var spetskompetens igår kan vara allmängods imorgon. Med slimmade organisationer är fortbildning något som det ofta sparas in på. Så för att klara sig på arbetsmarknaden idag behöver de flesta en bred bas att utgå ifrån. Det går inte att säga att vissa kommer behöva den här basen och andra inte. Därför måste skolan jobba med att öppna upp dörrar, inte stänga dem.

Skolverket konstaterar i en rapport att grundskolan blivit allt mindre likvärdig de senaste åren. Enligt dem har stödet hemifrån fått allt större betydelse för elevernas skolresultat, då skolorna blivit mycket sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.

Att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens skolgång är inget nytt. Resultaten från förra årets ämnesprov i årskurs 9 visar att 29,3 procent av eleverna med kortutbildade föräldrar inte nådde målen i matematik. Motsvarande siffra för de elever som har minst en högskoleutbildad förälder är 7,2 procent. Samma tendens i proven i engelska och svenska. Såklart. Det är som sagt inget nytt att föräldrarnas bakgrund påverkar elevernas resultat.

När årets niondeklassare kommer att göra sina val till det nya gymnasiet så kan valen få rätt stora konsekvenser för deras framtida möjligheter att bli vad de vill. Det är naturligtvis inte så att alla vill plugga vidare någon gång i livet, men alla måste få ha den valmöjligheten. Oavsett om det man drömde om att göra som femtonåring placerade en i det teoretiska eller det praktiska facket.

Eva Älander

- Dagens ledare i Söderhamnskuriren och LjP