tisdag, januari 4

Ett litet steg framåt och två steg tillbaka.

Vid årsskiftet började ett knippe med nya lagar och förordningar att gälla. En mix av lagdetaljer, skattesatser och anvisningar till de statliga myndigheterna. En av de historiskt mest intressanta nyheterna är nog avskaffandet av Statens biografbyrå och den svenska filmcensuren.

För hundra år sedan så kunde staten skydda medborgarna från oönskade intryck med hjälp av biografcensur. Bilder som kunde verka förråande, upphetsande eller förvillande klipptes enkelt bort och nådde därmed aldrig allmänheten. Men idag, när alla bortklippta scener lätt hittas i närmaste internetanslutna dator, var det längesen som censuren fyllde en reell funktion.

Så har heller inte en enda vuxenfilm censurerats sedan 1995.

Men samtidigt som regeringen avskaffade statens inskränkta sätt att hantera film så införde de nya regler för de viktiga mediebolag som har ett så kallat public service-uppdrag; Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

Snart måste alla nya idéer hos SVT, SR eller UR förhandsgranskas. När de har förslag på en ny tjänst måste de först lämna en ansökan till myndigheten för radio och tv. Oavsett om det handlar om en webbtjänst, en ny kanal eller "andra tjänster av större betydelse". I ansökan ska de motivera vad som kommer att bli den tänkta tjänstens värde för publiken och även uppskatta hur den kommer att påverka resten av mediemarknaden.

Myndigheten låter ansökan gå ut på remiss till de kommersiella mediebolagen. Sedan är det regeringen som beslutar om tjänsten ska godkännas eller inte. I besluten kommer det troliga värdet för publiken att vägas emot konkurrenssituationen på mediemarknaden.

Vinnare i det nya systemet är de kommersiella medieaktörer som på detta sätt ges makt över hur public service ska kunna utvecklas framöver. Det är inte rimligt att SVT, SR och UR ska behöva skicka ut alla spännande och slagkraftiga idéer på remiss till sina konkurrenter innan de kan sjösätta dem.

För den som befarar det värsta kan det verka som att regeringen tänkt enligt logiken ”det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna”. Bort med en överspelad filmcensur, in med en begränsning av public service? Fast även EU:s konskurrensregler har ett finger med i spelet här.

Filmen är ett viktigt medium som de flesta har en positiv relation till. Dagens filmer berättar visserligen historier med hjälp av bilder men även om de har ett högt underhållningsvärde, så är dess användande i propagandasyfte är rätt ordentligt begränsat nuförtiden.

Programmen i public service däremot påverkar samhället. Där finns plats för nyheter, kultur, debatt och mycket mera. De informerar, utbildar, granskar samtidigt som de underhåller. Tack vare finansieringen med licenspengar är de inte beroende av marknadskrafter för att säkra sin existens. Men nu har regeringen alltså skaffat sig utslagsröst över hur public service-uppdraget ska tolkas in i nutiden. Framöver är det politikerna som har makten över vilken utveckling som ska tillåtas.

När regeringen bjuder upp till dans så tar man alltså ett litet steg för yttrandefriheten och direkt därefter två steg tillbaka. Regeringen dansar nog inte riktigt i takt med det fria ordet alla gånger.

1 kommentar:

Hento sa...

Uhm nu är det väl ändå som så att det har varit regeringen som utsett chefen för SVT de senaste 30 åren vilket inneburit att vi har haft en ledare som kommer från (S) leden de senaste 30 åren så regeringen, det vill säga (S), har styrt SVT sedan starten. Personligen tycker jag detta förslag är bra då jag har svårt att förstå vad programmet "Ung och bortskämd" har med SVT:s public service uppdrag att göra. Kan vi få mindre dokusåpor och mer dokumentärer i SVt är detta bara etyt bra förslag...

Lår Kanal 5 sköta program som Ullared så kan SVT fokusera på det som de faktiskt ska fokusera på nämligen Public Service...