Många argument mot gårdsförsäljningen

Förslaget om den så kallade gårdsförsäljningen är nu ute på remiss. Detta efter att en statlig utredning har utrett det till synes omöjliga. Om det går att utforma en modell för gårdsförsäljning som är förenlig med EU-rätten och detaljhandelsmonopolet samtidigt som det kan genomföras utan att leda till negativa konsekvenser för folkhälsan.

Det här med gårdsförsäljning lyfts gärna fram i debatten som ett väldigt genomtänkt förslag. Regionalpolitik när den är som bäst. Möjligheten att sälja lokalproducerat vin, gårdsbryggt öl och en dos allmänt gemyt ska visst bli hela glesbygdens räddning.

Och det kanske var det tanken från början: att skapa nya möjligheter i regionalpolitisk anda. Men det är inte riktigt så förslaget ser ut nu.

Att enbart sälja svenskproducerat vin vore nämligen inte okej enligt EU-rätten. Säljer man sitt eget vin måste man också sälja motsvarande produkter från andra tillverkare. Det betyder alltså att gårdsbutikerna inte skulle få begränsa sig, utan också måste ha plats för viner från andra länder.

Det går heller inte att begränsa försäljningen till att ske på landsbygden. Eller att skapa regler om att försäljningen måste ske i nära anslutning till själva tillverkningsstället.

Det strider nämligen mot EU:s regler om fri etableringsrätt att kräva en sådan sak. Dessutom är det så att om svenska tillverkare ska få rätt att sälja sina varor direkt till de svenska kunderna, utan att ta omvägen via Systembolaget, så måste även utländska tillverkare få den möjligheten.

Får vi en gårdsförsäljning så innebär det alltså att vi inte längre kommer att ha ett fungerande detaljhandelsmonopol på alkohol. Det är att betrakta som ett godkännande för att sälja alkohol i närbutiker och mataffärer. Så sent som i december förra året sa Riksdagen att detaljhandelsmonopolet är en av de viktigaste delarna i den svenska alkoholpolitiken och att det behöver försvaras.

Anledningen till att vi har ett detaljhandelsmonopol är att alkohol faktiskt inte är att betrakta vilken vara som helst. Många av aktörerna på marknaden vill få det att framstå som det, men så behöver de ju aldrig ansvara för följderna av varan heller. Eller finansiera dem.

På uppdrag av utredaren har några forskare räknat på ett scenario med 500 stycken nya försäljningsställen. De menar att det skulle ge 2,3 miljoner fler sjukdagar och kunna leda till över 400 fler dödsfall per år. Dessutom flaggar de för att alkoholens skadeverkningar skulle mångdubblas om nyordningen på sikt leder till att Systembolaget avskaffades.

När det finns konkurrens på en marknad så finns det också ett vinstintresse med i leken. Med gårdsförsäljning kommer de som säljer att kämpa för att få upp sin försäljning och därmed sin vinst. Det kan enbart leda till ökad konsumtion av alkohol.

Problemet är att en ökad alkoholkonsumtion inte bara innebär en affärsmässig vinst. Det skulle också föra med sig negativa konsekvenser för väldigt många i samhället.

Eller enkelt uttryckt: ju fler ställen som säljer alkoholdrycker, desto fler vuxna kommer att få sina liv förstörda av spriten och desto fler barn kommer att behöva växa upp med dessa vuxna. Det kanske borde vara argument nog för ett instinktivt motstånd mot gårdsförsäljningen?

EVA ÄLANDER
Dagens ledare i Ljusdals-Posten och Söderhamnskuriren