Vinst eller undervisning?

SVT:s ”Världens bästa skitskola” visade i torsdags hur skolan blivit en vinstmaskin. Den grundläggande frågan är naturligtvis om det alls är möjligt att plocka ut vinstmiljoner ur skolan utan att det drabbar eleverna?

Idag finns över 1 000 svenska friskolor. Dessa får drivas som aktiebolag. Vem som helst kan starta en fristående skola i Sverige. Eller för den delen köpa en som råkar vara till salu. Det finns inga krav på att ägaren har pedagogisk kompetens eller erfarenhet av utbildning.

Det som gör det svenska skolsystemet unikt är att Sverige, som enda land i världen, tillåter att skolor, vars verksamhet är till 100 procent skattefinansierad, också gör vinst. Således kontrolleras var femte svensk friskola idag av riskkapitalister som sätter vinstintresset i första rummet.

Naturligtvis finns det även idealister som driver skolor med en pedagogisk tanke i botten. De är inte problemet i detta fall. Det finns många länder där folk uppenbarligen vill driva skolor utan att skolornas verksamhet är vinstdrivande. Ett svenskt system utan miljardrullning skulle antagligen också lyckas behålla de sunda friskolealternativen.

Nej, problemet är snarare de koncerner som dominerar friskolemarknaden. De fyra största omsatte tillsammans 3,4 miljarder kronor förra året. En av dessa fyra är Baggium, som granskades i SVT-programmet. Skolinspektionen har gett deras gymnasieskolor upprepad hård kritik, bland annat för att de har dålig kontroll på praktikplatserna där eleverna spenderar halva skoltiden. Samtidigt har två ägare på fyra år tagit ut 253,4 miljoner kronor i vinst.

Skattefinansierad verksamhet av låg kvalitet kan alltså ge en kvarts miljard i ren vinst.

En annan av de fyra stora koncernerna är John Bauer, som ägs av danska riskkapitalbolaget Axcel, med ekonomiska intressen i såväl smycken som trägolv. SVT-programmet visar hur eleverna på en av skolorna ägnar sina lärarlösa lektioner åt dataspel och facebookande. JB är Axcels första skolinvestering och enligt styrelseordföranden förväntar de relativt hög avkastning inom relativt kort tid.

Samme styrelseordförande framhåller att kunden alltid har rätt. Så detta klassiska synsätt går även att applicera när kunden är en tonåring och den aktuella varan dennes skolgång. Hur? En före detta lärare på John Bauer berättar hur han uppmanades att sätta rena glädjebetyg. Det förekom även att rektorn, på eget bevåg, höjde lärarnas för låga betyg. Elever i samma reportage visar upp stor självinsikt när de säger att de godkänts trots att de borde ha fått IG.

Ett ytterligare problem med vinstmaximeringen är att den påverkar övriga skolor när konkurrensen pressar ner kostnaderna. En lokalpolitiker i nämnda program menar att de kommunala skolorna måste titta på vad friskolorna gör effektivare och lära av det. Det är med andra ord ett självändamål att utbildning bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt istället för att den kostar vad den behöver kosta… Och så undrar vi varför nästan 14 000 niondeklassare saknade behörighet att söka till gymnasiet 2010?

Självklart påverkar ägarens syfte den verksamhet som bedrivs i företaget de äger. Det finns en tydlig konflikt i att en skola lever med avkastningskrav samtidigt som denna skola ska kunna erbjuda alla elever det stöd de behöver. Naturligtvis påverkas eleverna av att ägaren till deras skola kortsiktigt förväntar sig mångmiljonvinster. Att tro någonting annat är enbart naivt.

Eva Älander
Gårdagens ledare i LjP och Söderhamnskuriren