Bort från det livslånga lärandet.

Inför kommande hösttermin har antalet sökande till högskolorna nått en ny toppnotering med över 300 000 sökande. En tredjedel av dem sökte med betyg som är äldre än från 2003. Betyg som, trots höga snitt, i vissa fall var helt värdelösa. Tack vare de nya antagningsreglerna.

Ett slutbetyg från gymnasieskolan med MVG i samtliga kurser har länge gett snittbetyget 20,0. Men från och med i år så kan snittet bli högre än så. Om eleven fått de meritpoäng som delas ut till den som läst extra kurser i matte och språk med godkänt resultat. Därför är högsta möjliga snittbetyg numera 22,5.

Men meritpoängen ges bara till dem som har tagit studenten de senaste sju åren.

Höga betyg är ett måste för att komma in på många populära prestigeutbildningar. Om man vill bli exempelvis läkare, jurist, psykolog eller veterinär så krävs det högsta möjliga betygssnittet.

Efter första antagningsomgången inför hösten så hade 139 utbildningar enbart antagit sökanden med ett snitt som låg högre än 20,0. Det gör att personer som har tagit studenten tidigare än 2003 inte hade någon realistisk chans att komma in på dessa utbildningar. För alla konkurrerar i samma urvalsgrupp. Fast på olika villkor. 22,5 är mer än 20,0 – oavsett hur många mattekurser man har läst.

Men de nya reglerna slår inte bara ut de som vill bli läkare. De snedvrider även urvalet till utbildningar med mindre konkurrens om platserna. Några decimaler i betygssnittet kan vara det som gör hela skillnaden för den enskilde. Eftersom meritkurserna höjer hela snittet (och inte bara den enskilda kursen) så kan G i Matte B från 2010 vara värdefullare än MVG i samma kurs från 2002.

Det värsta är inte den administrativa orättvisan. Den skulle kunna rättas till med lite god vilja och några pennstreck. Nej, det värsta är den underliggande attityden. Att kommentarerna från ansvariga ger sken av att det inte är någon idé att plugga om man inte har kommit igång innan 26 års ålder. Att man då har försatt sin chans att gå vidare i utbildningssystemet.

Långt borta är tankarna om livslångt lärande och flexibilitet. Men med tanke på hur förtjust nuvarande regering är i att avskaffa, platta till och skära ner så borde ingen egentligen förvånas. Minns hur de har dragit ner på Komvuxplatser i långkonjunktur, avskaffat 25:4-regeln, pratat om att införa treterminssystem för att skruva upp takten i utbildningssystemet och föreslagit att man ska förkorta tiden som man kan få CSN-stöd. Och nu är alltså antagningssystemet omgjort så att det gynnar nybakade studenter som kunnat taktikvälja på bekostnad av de som passerat 26, utländska studenter och de som skaffat sig sin behörighet via Komvux.

En del har motivation nog att fortsätta direkt från gymnasiet till vidare studier. Men väldigt många har det inte. Och jag tror att de flesta mår bra av att ta ett studieuppehåll efter studenten. Lite verklighetskontakt och arbetslivserfarenheter gör en gott efter tolv år inuti skolsystemet.

Tar man examen som 30-åring så har man åtminstone trettiofem år kvar i arbetslivet. Men om man inte börjat plugga inom sju år från studenten så har man sig själv att skylla och är förbrukad i samhällets ögon. I alla fall vid den här höstens antagning.

Eva Älander

Dagens ledare i Söderhamnskuriren och Ljusdals-Posten