Alla barn längtar inte efter julen.

I helgen som gick tändes det första adventsljuset runt om i landet och många är säkert de barn som skriver på önskelistorna i detta nu. Julen sägs ju vara barnens högtid. Men alla barn längtar inte efter julen i år.

Förra veckan kom Socialstyrelsen med siffror som visar att mer än 54 000 barn lever i familjer som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. Det är nära tre procent av de unga under 18 år. Statistiken visar också att den här gruppen av bidragsberoende barn har ökat med 10 000 på drygt fyra år.

Men det är långt ifrån endast barn i familjer med försörjningsstöd som lever fattigt. Antalet ensamstående föräldrar som lever på marginalen ökar; var fjärde ensamstående mamma räknas som fattig. För två år sedan räknade Rädda Barnen med att en dryg tiondel av Sveriges två miljoner barn lever i fattigdom. Det är 200 000 barn som växer upp med sämre förutsättningar än sina jämnåriga. Minst 200 000 barn som allt för ofta somnar med en klump i magen.

Naturligtvis är fattigdom ett relativt begrepp. Väldigt få svenska barn svälter, tigger i gathörnen eller saknar en säng att sova i på nätterna. Troligtvis finns inga svenska barn som lever i familjer som klarar sig under den internationella fattigdomsgränsen på en dollar om dagen.

Men Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard utifrån landets förutsättningar. Sverige har skrivit under på att varje barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Tänkte man på det när man började utförsäkra föräldrar som, enligt läkarintyg, är för sjuka för att jobba?

Föreningen Majblomman delade förra året ut 26 miljoner kronor i bidrag till barn i hela landet. Mest ökade bidragen till nödvändigheter så som mat, glasögon och skor. Till sådana som Nisse som går i ärvda och för små skor, eftersom det inte fanns pengar att köpa vinterskor till honom. Anna som inte har råd att följa med på skolutflykten. Kalle som säger sig inte vilja vara med i fotbollslaget, fast det är allt han vill.

Den stora förskjutningen ligger i vilka familjer som blir fast i försörjningsstödet. Förr hade de familjer som fick hjälp oftast sociala problem; missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet. Men idag är den vanligaste orsaken till att barn försörjs av socialbidrag istället att den ena eller bägge föräldrarna är arbetslösa. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) är nämligen fyra av tio som får försörjningsstöd arbetslösa.

Arbetssökande och sjukskrivna borde egentligen få stöd från andra håll (a-kassor och sjukförsäkringen) och inte belasta kommunernas socialtjänster. Men att dessa försäkringar inte längre fyller sin funktion när de behövs - det har alliansregeringens reformer noga sett till. Det är de ovan nämnda barnen som kommit i kläm när skyddsnäten har stramats åt i ren skattesänkariver.

Så här i juletider kan det vara värt att tänka på att tomten inte kommer hem till alla svenska barn. När dina barn öppnar den femtonde julklappen kanske det kan vara något värt att som nummer sexton ge dem insikten om att vissa av deras klasskompisar kanske har fått nöja sig med en inslagen flaska julmust och ett paket tomtebloss.

Eva Älander

Dagens ledare i Ljusdals-Posten och Söderhamnskuriren