tisdag, mars 29

Läraren är skolans viktigaste resurs!

Förra veckan kunde vi se sista avsnittet i den andra omgången av TV-serien ”Klass 9A”. Den här gången kom tre superpedagoger till en skola i Örebro för att coacha de ordinarie lärarna och på så sätt hjälpa klassens elever att få godkänt betyg i alla ämnen.

Snabbt upptäckte de att det fanns gott om kunskapsluckor hos eleverna. Säkert är det många som framför TV:n har ojat sig över hur det verkar stå till i den svenska skolan. Är det så där illa överallt? Lär de sig ingenting numera? Man får komma ihåg att en hel termins filmande resulterat i åtta stycken halvtimmesprogram. Även om programmet har en dokumentär touch så ska det också leverera god TV-underhållning. De djupare resonemangen får sällan plats i ett sådant format.

Men serien fokuserar lärarnas betydelse för elevernas framgång och har en klar förtjänst då den lyfter diskussionen om hur en bra lärare ska vara. Betydelsen av att läraren ser alla elever kan inte överskattas. Det är ganska lätt som utomstående att i teorin formulera vad läraren borde göra - att sedan göra just detta varje unik skoldag är betydligt svårare.

13/3 kunde vi läsa skolministerns syn på DN Debatt. Hans artikel menade att avsaknaden av lärarledd undervisning är anledningen till att skolresultaten blir sämre. Det verkade nästan på hans resonemang som att ingen svensk lärare någonsin genomför regelrätt undervisning. Som tur är så har han en tydlig lösning. Läraren måste återta kommandot i klassrummet – och inte på vilket sätt som helst: ordet kateder nämns fem gånger i en tämligen kort text. Att kvaliteten på undervisningen ofta kan vara även en resursfråga duckar skolministern skickligt för i sina förenklingar.

I serien visas att läraryrket inte är vad det en gång må ha varit. Man kan inte längre gå in i klassrummet, hålla sin lektion för att sedan gå ut genom dörren och strunta i eleverna. Det är nya tider. Mycket av jobbet handlar om relationer, att förtjäna respekten och förmedla värdegrunden.

Om eleverna ska kunna lära sig måste de vara mottagliga för undervisningen. Vilket förutsätter att de har förtroende för läraren och tvärtom. Det förtroendet är något man måste vinna, inte något som automatiskt följer med lärarrollen. Därför måste man se lärarens auktoritet i ett större perspektiv.

Läraren är skolans viktigaste resurs. Men inte längre en automatisk auktoritet i kraft av yrkesrollen. Auktoriteten är med andra ord inte någonting som du kan få utifrån likt en present. Det är inget som den enskilda läraren kan uppnå genom exempelvis utökade befogenheter från staten.

Ingen som såg Klass 9 A:s NO-fröken Malin under de första programmen tror nog att hon kunde ha ökat på sin grad av auktoritet genom rättigheten att sätta ordningsbetyg eller möjligheten att beslagta mobiltelefoner? Nej. Det finns ingen quick fix. Hon fick istället ordning på sitt pedagogiska ledarskap (och därmed klassen) efter att ha coachats framåt. Inom sig själv hittade hon styrkan att leda gruppen och intressera eleverna för ämnet. När hon utstrålade lugn och trygghet fick hon deras förtroende.

Det finns en klar skillnad mellan att vara en positiv auktoritet och att vara en auktoritär ledare som styr klassen tack vare befogenheter utifrån. Dock oklart om skolministern vet detta.


EVA ÄLANDER

Dagens ledare i Ljusdals-Posten och Söderhamnskuriren

Inga kommentarer: