Att strula till ett liv - eller främja entreprenörskap?

Svenskt Näringsliv satte redan förra veckan tonen för den nu pågående Almedalsveckan genom att presentera sin rapport ”Konsten att strula till ett liv”. Där presenterar de några slutsatser som de hardragit kring ungdomar och utbildningar. Bland annat pekar de ut utbildningar inom områdena konst och humaniora som mer eller mindre ett slöseri. Ett slöseri med studenternas tid likväl som samhällets resurser.

Svenskt Näringslivs siffror visar på att en tredjedel av studenterna inom dessa två områden inte har ett för utbildningen relevant arbete inom fem år efter sin examen. En lösning menar de är att sänka studiebidraget för de som vill studera inom dessa områden. Detta för att ge signaler om att den utbildningen ger få chanser i framtiden.

De här slutsatserna fick många fler än mig att instinktivt reagera frågande. Hur tänkte Svenskt Näringsliv nu? Tänkte de alls längre än att de genom ett provocerande förslag ville locka mångdubbelt fler läsare till sin rapport?

Vad gäller de konstnärliga skolorna har jag svårt att se något överutbud av studieplatser. Skolor som Konstfack och Kungliga Musikhögskolan har få platser och svåra intagningsprov. Kvar i skottgluggen blir då humaniora – ett brett fält som omfattar exempelvis språk, litteraturvetenskap och historia. Humanister återfinns på många platser i samhället. En rapport från Lunds universitet visar att över 80 % av de studenter som tar en humanistisk examen har en kvalificerad anställning inom ett år.

Men Svenskt Näringsliv tycks helt ha missuppfattat poängen med akademiska studier. Tanken med utbildningarna på svenska högskolor och universitet är inte att de enbart ska vara utbildningsfabriker som släpper ut största möjliga antal studenter på kortast möjliga tid. Studierna handlar också om sådant som kritiskt tänkande, analysförmåga, forskning och reflektion över de nya kunskaperna.

Mest av allt undrar jag dock hur rapportens förslag rimmar med diverse tankar om att lyfta kreativitet och entreprenörskap? Svenskt Näringsliv är företagens intresseorganisation. På deras hemsida kan man läsa om att absoluta merparten av deras medlemmar är små eller medelstora företag. På hemsidan står det även att Svenskt Näringsliv ser det som sitt uppdrag att verka för att alla svenska företag ska ha bästa möjliga villkor att verka och växa. Det ligger med andra ord i organisationens egenintresse att människor startar och driver företag.

Tror de allvarligt att det kommer finnas några som startar nya företag om alla studenter bör styras mot att främst se till att bli anställningsbara? I dagens informationssamhälle är det inte alls ovanligt att även humanistiskt utbildade personer väljer att skapa sin egen sysselsättning genom att bli företagare.

Slutligen, de som studerat konst och humaniora har nog ofta lägre löner (men lika höga studieskulder) som andra med lika långa utbildningar. Signalen kring lönsamheten finns alltså redan, helt utan en statlig styrning. Men alla utbildar sig inte med en framtida hög lön som främsta drivkraft. Inte ens alla de som blir företagare drivs i första hand av ett intresse att vinstmaximera för egen del. Ett faktum som dock tycks ha gått deras intresseorganisation helt förbi.

EVA ÄLANDER
Dagens ledare i Ljusdals-Posten och Söderhamnskuriren