Det som räknas när Fokus rankar.

Varje år rankar tidskriften Fokus landets kommuner utefter var någonstans det är bäst att bo. Rankingen bygger på statistiska uppgifter som delats in i fem olika kategorier; var det är bäst att vara ung, att vara gammal, att jobba och att ha familj samt en övergripande.

Den som bara tittar på resultatlistan skräms lätt iväg ifrån vår del av landet. Alla kommuner i vårt län hamnar nämligen på listans undre halva. I denna bistra samling så är Bollnäs den bäst placerade hälsingekommunen på plats nummer 156 av 290. Söderhamn och Ljusdal kommer efter varandra på de föga imponerade placeringarna 244 och 245.

För det första kan man konstatera att det är en tämligen subjektiv upplevelse vart någonstans det är bäst att bo. För det andra är det mycket av det som gör Hälsingland till en fantastisk plats att bo på inte låter sig göras om till statistiska variabler. För det tredje förtjänar Fokus rangordning att synas lite i sömmarna, särskilt med tanke på hur stort resultaten brukar slås upp i diverse riksmedier.

Som sagt bygger rankinglistan på en rad kriterier, närmare bestämt 44 stycken. Det är en salig blandning utav fullt relevanta sådana som arbetslöshet, bostadspriser, gymnasiebehöriga elever, hur många som är nöjda med äldrevården och ett gäng mer tveksamma indikatorer. Till de sistnämnda tycker jag exempelvis att man kan räkna antalet skilsmässor, hur stor andel av kommuninvånarnas bilar som är miljöbilar samt hur många personer som fortsätter jobba trots att de uppnått pensionsåldern.

I mixen av kriterier finns det vissa saker som är en följd av politiska beslut och kan påverkas den vägen. Som lärartäthet, skattesatser och kultursatsningar. Men det finns även faktorer medräknade som hänger ihop och enbart kan påverkas av ett långsiktigt arbete på flera plan. Dessa strukturella faktorer – utbildningsnivå, arbetslöshet, ohälsotal, skolresultat – gynnar inte precis vårt landskap i en jämförelse med övriga landet.

I jakten på en tydligare undersökning byter Fokus varje år ut några variabler – vissa läggs till, andra tas bort. På så sätt är listorna egentligen inte möjliga att jämföra mellan åren. Vilket väl kan vara en tröst för Ovanåkers kommun, som förra året var bäst i landskapet på 148:e plats och i år hade halkat ner till plats 235. Det är svårt att tro att Ovanåker har blivit en radikalt sämre plats att bo på från ett år till ett annat.

För Ljusdals del är det tristaste i undersökningen hur kommunen är att bo i för ungdomar. Den kategorin är dessutom en av rankingens tydligaste. Det som räknas in är hur många elever som når målen i skolan, ungdomsarbetslöshet, lärartäthet, de ungas psykiska hälsa, förekomsten av mobbning samt ungdomarnas användning av alkohol och tobak. När dessa olika variabler räknas ihop så ligger Ljusdal sist av landets 290 kommuner. Det borde ge kommunpolitikerna något att tänka på när det gäller satsningar. Åtminstone kriterierna från skolvärlden kan påverkas med kommunala beslut.

För även om rankinglistan har sina svagheter så kan en dålig placering inte avfärdas helt. Även om det som rankinglistans resultat främst berättar för oss är vad tidskriften Fokus har valt att fokusera på i sin värdering av vart det är bäst att bo.

EVA ÄLANDER
Dagens ledare i Ljusdals-Posten