tisdag, december 27

Bildts besvärande skugga

I onsdags dömdes de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson av en etiopisk domstol. De dömdes för terrorbrott och för att olagligt ha tagit sig i landet. Idag, den 27 december, kommer domaren att meddela deras straff; upp till 18 års fängelse.

Det var den 30 juni som Schibbye och Persson greps i Ogadenprovinsen, där de befann sig för att undersöka situationen i den slutna provinsen med ett särskilt fokus på att granska det svenska oljebolaget Lundin Petroleums inblandning i övergrepp mot befolkningen. De bägge journalisterna har medgivit att de rest in i landet utan tillstånd, det enda sättet att ta sig in.

Samma vecka som de greps kommenterade utrikesminster Carl Bildt fallet kort och koncist med att UD har avrått svenskar från att resa till detta område, eftersom det är farligt. Han fick då förståelig kritik för att likställa journalister med vilka turister som helst. Sverige har sedan i somras tillämpats tyst diplomati i fallet och velat visa respekt för Etiopiens rättsväsende.

Samma dag som domen föll uttalade statsminister Reinfeldt att regeringen anser att Schibbye och Persson så snart som möjligt bör försättas på fri fot och att de skulle kontakta den etiopiska regeringen i ärendet. På en presskonferens sade Bildt att att hans och Reinfeldts uttalanden var exempel på en tydlig och klar diplomati. Till skillnad från tyst diplomati. Kanske har han lärt sig av tidigare misstag?

Tyst diplomati kallas den strategi som sägs användas i fallet med Dawit Isaak. Liksom Schibbye och Persson är Isaak är svensk medborgare och journalist. Sedan 2001 sitter han fängslad i Eritrea för brott mot rikets säkerhet. Isaak har suttit fängslad utan vare sig åtal eller rättegång i tio års tid. Där har Bildts tysta diplomati hittills varit ett fatalt misslyckande.

Carl Bildt är på många sätt en unik minister. Han lyckas alltid undkomma besvärande frågor genom att dumförklara den som kritiserar honom. Framför allt torde han vara den enda av västvärldens utrikesministrar som gjort en förmögenhet genom affärer i folkrättsbrott och brutaliteter. Det fascinerar mig att vi har en utrikesminister som utreds för folkrättsbrott i ett land där ministrars obetalda TV-licens medför avgångskrav.

Det är känt att Bildt satt i styrelsen för Lundin Oil (numera: Lundin Petroleum) från 2000 tills han blev minister oktober 2006. Ett företag som varit inblandat i både folkfördrivningar och folkmord. Vi vet att bolaget under Bildts tid i styrelsen inledde sitt kontroversiella engagemang i Ogadenprovinsen. Vi vet att Lundins verksamhet i Sudan just nu utreds av internationella åklagarkammaren för folkrättsbrott. Och så vidare.

Etiopien har inget intresse av att det skrivs om situationen i Ogaden där systematiska brott mot mänskliga rättigheter sägs pågå. Domen mot svenskarna statuerar politiskt exempel för andra journalister. Enligt Amnesty har minst 114 etiopiska oppositionspolitiker och journalister gripits sedan mars i år för påstått samarbete med terrorstämplade organisationer.

Som f.d. styrelsemedlem i Lundin Oil kan Carl Bildt antas ha ett personligt intresse av att ingen journalist skriver om bolagets verksamhet i Ogaden. Så även om Bildt och regeringen nu gör allt de kan för att hjälpa de fängslade svenska journalisterna går det inte att komma ifrån att Bildts förflutna kastar en besvärande skugga över dessa ansträngningar.

Eva Älander
Dagens ledare i Söderhanskuriren & Ljusdals-Posten

Inga kommentarer: