onsdag, december 21

Många behöver en rejäl matkasse.

När det för några veckor sedan avslöjades vad som utnämnts till årets julklapp så var vi nog många som höjde lite på ögonbrynen. Årets julklapp är nämligen en färdigpackad matkasse.

Naturligtvis fanns det en motivering till utnämningen. Handelns utredningsinstitut låter årets julklapp symbolisera vad de kallar för en tjänstifieringstrend i detaljhandeln och skriver i motiveringen att en kombination av ökad köpkraft och större tidspress har gjort svenska hushåll villiga att betala för bekvämlighet. Den färdiga matkassen anses helt enkelt representera den tid vi lever i.

Men det finns en annan sida av myntet också; alltför många svenskar skulle bli tårögt lyckliga över att få en rejäl matkasse i julklapp. Och det skulle i så fall inte bero på att matkassen var färdigpackad, hemlevererad och innehållandes en veckas recept. Nej, det skulle snarare bero på att deras matbudget inte går ihop i nuläget.

I alltför många fall är det medvetna politiska beslut som ligger bakom den situation som uppstår när kronorna sinar och budgeten inte går ihop. Jag syftar exempelvis på personer som har utförsäkrats, placerats i fas 3 och eller det ökande antal arbetslösa som fått allt sämre stöd i och med slakten av a-kassan. Men jag syftar även på de ekonomiska klyftorna som ökat i rekordfart.

En gotländsk diakon skrev för någon vecka sedan en debattartikel i den kristna tidningen Dagen och beskrev hur många vänder sig till hennes församling för att söka hjälp för att ha råd med sådant som mat, mediciner eller vinterkläder till barnen. Detta är varken det första eller sista vittnesbördet om hur politiska beslut gör att många människor tvingas söka hjälp för att få ihop tillvaron.

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat de senaste tjugo åren. Enkelt gjort när de rikaste har blivit rikare samtidigt som de fattigaste blivit fattigare. En rapport från OECD visar att Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna har ökat allra mest de senaste åren. Nu tjänar den rikaste tiondelen av befolkningen sex gånger så mycket som den fattigaste tiondelen.

Till och med i radions julkalender märks de ekonomiska klyftorna av, om än i en överdriven sagoform. I julkalendern önskar sig Elvira en mobil i julklapp, men hennes arbetslösa mamma vill knappt ens titta på önskelistan. Eftersom hon vet att det hon kan köpa från listan är fina suddgummin. När mamman åker iväg för att söka jobb får Elvira tillfälligt bo i det slott där familjen Lancelot bor. I deras slott finns betjänter, privatlärare och en framdukad måltid fem gånger om dagen. Slottslivet är såklart ett liv i överflöd, där man kan få precis allt man önskar sig. Klichéartat nog är de ändå inte lyckliga på slottet.

Verkligheten är dock inte så långt borta ifrån julkalenderns som vi kanske skulle önska så här i julveckan. Under december månad beräknas svensk detaljhandel omsätta 65,2 miljarder kronor. Trots det finns det många föräldrar som, precis som i julkalendern, helst inte vill läsa sina barns önskelistor.

Kort sagt: vissa kan köpa allt de önskar, samtidigt som andra lever i en helt annan verklighet. Och det faktum att en matkasse blivit utnämnd till årets julklapp blir enbart ironiskt när man relaterar det till vilken tid vi lever i. Matkassen symboliserar så mycket mer än en tjänstetrend.


Eva Älander

Gårdagens ledare i LjP och Söderhamnskuriren

Inga kommentarer: