Bättre sakta och rätt än fort och fel.

Sedan Jan Björklund fick makten över svensk skolpolitik har det hänt en hel del på området. Ett stort antal statliga utredningar har genomförts under perioden från 2007 och framåt. Dessa har sedan resulterat i exempelvis nya läroplaner, ny skollag, ny betygsskala, omgjord gymnasieskola…

När den tidigare utbildningsministern Bengt Göransson var i Gävle för någon vecka sedan så uppehöll han sig i föredraget kring att politiska beslut måste få ta tillräckligt med tid i anspråk. Att viktiga saker varken kan eller bör hastas fram.

Det är lätt att luras av att saker går fortare med dagens datorer och effektiva informationsspridning. Men, som Göransson konstaterade, trots detta tänker vi människor inte fortare i dag än vi gjorde för femhundra år sedan. Eftersom vi luras att tro att vi tänker fortare så lockas många till att fatta beslut innan de hunnit tänka färdigt och låtit idéerna mogna.

Om man tittar närmare på de senaste årens alla skolreformer tycks det ha gått alltför fort i några av fallen. Detta då det varken har gjorts ordentliga konsekvensanalyser eller tagits tillräckliga beslut om finansiering.

Regeringen kanske helt enkelt inte har tagit sig tiden att låta de politiska tankarna mogna, för att följa Göranssons resonemang.

Det nya systemet för lärarlegitimation var nyligen i blåsväder, då det framkom konstigheter runt Proffice, som Skolverket har anlitat för att bereda ansökningarna.

Skolverkets förklaring till varför de valt att låta ett bemanningsföretag göra stor del av myndighetens arbete låter ana att det handlar om praktiska orsaker. Helt enkelt att de fort skulle kunna få igång registren och börja skicka ut legitimationer till de 180 000 yrkesverksamma lärare som Skolverket beräknar ska legitimeras i ett första skede.

Före detta anställda på Proffice säger att det förekom tävlingar i vem som kunde registrera flest ansökningar om lärarlegitimation på kortast möjliga tid. Aningen ironiskt att de tävlade i just snabbhet – med tanke på den omtalade långsamheten i ansökningsförfarandet.

Fram till förra måndagen hade 87 100 ansökningar kommit in, men de legitimationer som kommit ut är lätträknade. I december började förskollärarna få sina och enligt Skolverkets hemsida utfärdades de första elva legitimationerna till landets lärare i mitten av december.

Dessutom finns det problem i den bit av legitimationsreformen som handlar om introduktionsåret. För alla som tagit lärarexamen efter första juli 2011 är ett godkänt introduktionsår (med en mentor) förutsättningen för att kunna ansöka om legitimation.

Dock är villkoren för blivande mentorer samt nya lärare som söker arbeten oklara. Det ska genomföras ett introduktionsår, men ingen vet riktigt hur det ska göras.

Enligt Lärarnas tidning är Borås den enda kommun som har tecknat ett avtal om mentorernas villkor samt hur introduktionsåren ska fungera.

Landets övriga 289 kommuner samt samtliga friskolebolag saknar dock sådana avtal i nuläget trots att åtminstone några tusen stycken nyutexaminerade lärare och förskollärare söker jobb enligt de här premisserna.

Möjligen tycker både nya lärare och de kommuner som ska ansvara för att de introduceras i yrket att det gick lite för fort mellan beslutet om en nyordning och det datum som allting förväntades fungera på lokal nivå.

Eva Älander
Dagens ledare i Söderhamnskuriren och Ljusdals-Posten