Förra veckan (10/4) skrev jag om hur Skolverket med hjälp av reklamfilmer försöker väga upp den allmänt negativa bilden av skolan som finns i medier och samhällsdebatt. På så sätt hoppas de kunna få ungdomar att se läraryrket som ett attraktivt alternativ när de gör sina utbildningsval. Och det behövs med tanke på att SCB räknar med att det kommer saknas 43 000 lärare år 2020.

Det finns även andra faktorer som kan förvärra lärarbristen. En olycklig sådan är att de nyutexaminerade lärare som inte får tag på en introduktionsplats kanske söker sig till andra yrken. Eller att de enbart får tag på lärarjobb som inte uppfyller kraven för introduktionsperioden och därmed aldrig kvalificerar sig för att ansöka om lärarlegitimation.

Jobb finns det, men de anställningar som nya lärare får stämmer inte alltid överens med deras utbildning. Och för att kunna komma i fråga för att få söka lärarlegitimation måste den nya läraren under introduktionsperioden i huvudsak undervisa i den åldersgrupp och de ämnen som finns i dennes examensbevis. Lärarnas Riksförbund menar att en stor andel av de personer som tog lärarexamen under första halvåret 2011 inte hade klarat det kravet om det hade gällt för dem.

Alla som tar ut en lärarexamen efter 1 juli 2011 ska göra ett introduktionsår med en utsedd mentor. Efter det året får du veta om du anses lämplig att arbeta som lärare. Det är rektorn som ska bedöma detta i enlighet med en diger checklista. Alla som det senaste året har fått ut sitt examensbevis är alltså beroende av att få tag på en introduktionsperiod inom rätt ämnen.

I dagsläget står fyra av tio nyutexaminerade lärare utan en introduktionsplats. När Lärarförbundet frågade 1500 nya lärare om hur deras arbetsgivare levt upp till kraven visar det sig att 60 procent har fått en introduktionsårsplats och att 47 procent (inte ens hälften) har fått en utsedd mentor. Av de nya lärare som har fått både introduktion och mentor har endast 31 procent fått arbetstid avsatt för mentorskapet.

När man ser till de många frågetecknen som fortfarande finns kvar blir det uppenbart att staten borde ta ett större ansvar för introduktionsåret. Skolministern borde säkerställa ett system där alla nyutexaminerade lärare garanteras ett ordentligt introduktionsår. Det ligger definitivt i statens intresse att alla som genomgår minst fyra års lärarutbildning också kommer in på arbetsmarknaden.

Tanken med att vilja underlätta för den nyblivne läraren att komma in i yrket är god. Problemet är bara att den delen av legitimationsreformen hamnade helt i skymundan av andra aspekter i legitimationscirkusen. När legitimationerna började strula så permanentades lärarstudenternas problematik i den döda vinkeln hos Skolverket och Utbildningsdepartementet.

Nu när lärarlegitimationerna har skjutits upp och därmed tillåts att genomföras enligt en mer realistisk tidsplan finns det kanske en öppning för dessa institutioner att även ta sig an lärarstudenterna?

Skolverket borde lägga minst lika mycket energi på att underlätta för nyblivna lärare att få tag på introduktionsårsplatser som de gör på att locka nya ungdomar att söka till lärarutbildningen. För de nyblivna lärare som inte ser någon ljusning i introduktionsårsdimman blir allt fler för varje gång en termin avslutas.

EVA ÄLANDER
Dagens ledaren i LjP och Söderhamnskuriren