Heja Länsmuseet!

Länsmuseet har just nu en laglig graffitivägg i sin trädgård - fri för vem som helst att fortsätta på. Tidigare år har det varit en succé och bli säkert i år också. För den som inte är så bekant med Gävle så kan det också vara värt att veta lite kuriosa. Trädgården i fråga ligger granne med polishuset. Av alla ställen som finns.

Dagens korridorskonst.

Alla högstadieskolor har samma trista korridorer. Grått, grått, grått. Tegel och betong. Men nu har jag bestämt mig för att titta efter undantagen. Lite konst i olika former finns det allt... Man måste välja glädjen helt enkelt.

Exakt. Det är så det är.

Inscannat: en charmig insändare från dagens AB.

Milles änglar by night.

En sorts konstutställning.

Nu har det tydligen blivit dags för de olika bild- och konstkurserna att förgylla arbetsmiljön för alla oss som pluggar på Högskolan i Gävle igen. I vintras mobilbloggade jag en mysig bild med lite spontan konst som hade dykt upp i korridoren. En ljuslykta i tejp var det då.

Häromdagen märkte jag att det nu är någon kurs som är igång igen. De har fyllt hela den så kallade "Fårhallen" med konstverk av olika slag. Den här katten, som på något mystiskt vis har fästs på entrédörrarnas insidor, är ett myckte charmigt exempel på vad som just nu finns att beskåda.

Varje dag är som en konstutställning i miniatyr. Jag gillar't.

En vanlig eftermiddag på HiG...

... så kan det här möta dig i korridoren. En klassisk snölykta konstruerad helt i tejp. Såna gånger måste man älska konst- och bildkurserna.

Känn pepp!

Det är ingen tvekan om att mitt jobb är ett av de peppigaste. Sådana här små klokheter möter dig på insidan av toadörrarna, som små konstverk, i brev, på väggarna. Mer eller mindre överallt. Just den här känns relevant för livet utanför och är nog inte en del av "möbelhandlarens testamente" (om jag minns rätt, that is).

När jag gick hemåt i lördags kväll lyste 5000 marschaller upp längs hela Gavleån. Det var nästan hur vackert som helst.