Idag har Gävles kommunfullmäktige sitt sista möte inför sommaren. Inne i stadshusets spegelsal sitter 65 ledamöter av olika politiska kulörer tillsammans med en diger dagordning fylld av omfångsrika ärenden. Jag har suttit här sedan klockan 9 i morse och hyser inget hopp om att komma hem innan 23.30 ikväll. Det känns ännu längre i en sal med dålig ventilation.

För tredje gången på några år debatteras nu LOV, Lagen om valfrihetssystem, här inne i salen. Just den debatten gick för en stund in på sin tredje timme. Debatten är polariserad och stundtals rätt hätsk med många känsloargument och slag under bältet. Jag kan nog slå vad om att de flesta ledamöterna var klara över sin åsikt redan när debatten började. Och med tanke på att ingen övertalar någon annan är debatten galet långdragen...

Det finns mycket att fundera på kring det som sägs. Dels att vissa pratar om personalen och andra om företagen samtidigt som ingen lyfter in de som brukar själva tjänsten i debatten - lite tokigt att hemtjänst reduceras till en produkt vilken som helst att göra vinst på, inte till något som har ett eget värde i sig. Målet måste ju ändå vara att all hemtjänst är bra hemtjänst för brukarna i första hand.

Folk har i den aktuella debatten hänvisat till saker ifrån 1987, då hade jag inte börjat skolan. Åtminstone två personer i salen var inte födda då. Vi är väl knappt en handfull åttio- och nittiontalister här inne och just nu är det - ärligt talat - inte svårt att förstå varför det ser ut så. Allt som var roligt och pepp efter förmiddagens allmänpolitiska debatt och debatten om kommunens mål och ramar känns nu trist, grått och tuggummisegt. Längtar bara efter att vi kommer till beslut och får det hela överstökat. Det är ganska många stora ärenden kvar på listan efter detta.

UPPDATERING TISDAG: Faktum är att jag var hemma redan vid 21.30 igår, då mötet bordlade ett gäng motioner - tolv timmars fullmäktige var så att säga tillräckligt långt... Apropå LOV:en så höll debatten på i knappt 3,5 timmar och beslutet blev att systemet införs på försök i fyra år, med grundlig uppföljning efter två år. Själv röstade jag nej.